Rehabträning, semester och ett tråkigt besked

Käre maken blev ju knäprotesopererad i slutet av januari. Allt gick bra och han var flitig som en liten myra med rehabträningen trots att det kändes drygt. Med rehabövningar i mobilen, lite hjälp på flygplatserna och en knivsudd jävlaranamma kunde vår sedan tidigare bokade resa till vår lägenhet i Torrevieja bli av bara 2 månader efter operationen. Så härligt att få komma iväg, det hade varit mycket soffhäng hemma den senaste tiden ;-) På tal om hjälp på flygplatserna så reste vi som en i rullstol och en döv (!). (se bild nedan) Det blev ett äventyr i sig själv och vi såg lite andra ställen av både Kastrup och Alicante flygplats. Som vi njöt av vår resa även om den var helt annorlunda mot tidigare resor. Det handlade mest om rehabträning och lätta promenader i det härliga klimatet men det blev faktiskt även en golfrunda. Jodå, i lugn och ro och med hjälp av golfbil och trevligt sällskap genomfördes 18 hål på fina Lo Romero som om nästan inget hänt. Efteråt var maken dock en slagen hjälte men efter lite smärtstillande och en powernap var han med i matchen igen. Rehaben har gått väldigt bra, tror inte någon som känner honom hade väntat sig något annat ;-) Sedan augusti jobbar han 100% och i söndags spelade han en 18-hålsrunda utan golfbil och utan att vara helt slut efteråt! Imponerande 7 månader efter operationen!!

Jag har haft ett sår som inte velat läka i min panna ganska länge och till slut hade jag bokat en tid hos hudläkaren. Fick det tråkiga beskedet att det är hudcancer men att det till 95% var en godartad tumör. Det visade sig efter proverna att det var en aggressiv typ 3-tumör och att det kommer att bli en operation i höst på specialist-hudmottagningen i Lund. Med tanke på detta och min sjukdomshistoria blev jag extra kontrollerad och då hittades 2 små basaliom som nu är borttagna och skickade för analys. Det kommer tyvärr att bli en sjukdoms-höst för min del eftersom det även ska bli en fotoperation. Det är en av anledningarna till att vi nu ger oss iväg för att ladda batterierna i bästa klimatet. En annan anledning är att det är dags att vara lite mer ledig från jobbet och “träna på pensionärslivet”, tror dock inte vi behöver hårdträna ;-)

Avslutar som vanligt med några bilder.

En härlig semesterdag med lunch på stranden.

Invalido ;-) alla minns vi väl Sällskapsresan? Benny fick utmärkt hjälp både på Alicante flygplats och på Kastrup.

Lycklig som ett barn på julafton… tillbaka på golfbanan efter knäoperationen!

Inte min bästa dag … cancerbesked för andra gången :-( Tack och lov en “snäll” variant denna gången men det tog några dagar att skruva huvudet på plats…

Där stod vi som Stig-Helmer vid bagagebandet på Alicante flygplats… ingen väska men heller inte några skidor ;-) 3 dygn senare fick vi den transporterad till vår dörr i Torrevieja. Man undrar var den varit…

Jodå, vi var 1 döv och 1 med rullstol ute på vift ;-)

När det pågår ett inbördeskrig i kroppen….

Jag är ju reumatiker sedan 2002. Reumatism är en autoimmun sjukdom. Enkelt beskrivit så pågår det ett inbördeskrig i kroppen. Emellanåt är det vapenvila men det blir tyvärr aldrig fred. Inflammationer och därmed trötthet är ett stort problem. En bra beskrivning på hur tröttheten känns är som att jämföra med ett uppladdningsbart batteri som efterhand inte laddas till fullo utan måste laddas oftare och oftare. Det innebär att när det “krigas” som värst räcker inte energin till en helt vanlig dag men jag har med tiden lärt mig att ibland “låna” energi från morgondagen men då ska det verkligen vara värt det. Ibland är det bättre att avstå och ta en stunds vila.

Den senaste tiden har inbördeskriget rasat för fullt. Vid provtagning visade det sig att sänkan var ovanligt hög och läkaren föreslog ändringar i medicinerna. Min fina “piller-cocktail” på 22 piller/dag gör inte längre sitt jobb så något måste ändras. Sjukskrivning föreslogs men då jag inte “klär i sjukskrivning” sattes 4 kortisonsprutor direkt (den kvällen var det inte mycket med mig…) och vi beslutade att jag ska testa Metotrexat i kombination med något av de biologiska läkemedlen. Metotrexat har jag testat för mååånga år sedan men då fungerade det inte. Något biologiskt har jag inte tidigare testat eftersom de ansågs tumörfrämjande från starten. Det har nu gått 19 år sedan jag hade tumörerna samtidigt som forskningen gått framåt så nu har onkologen i Lund gett klartecken till att prova biologiskt läkemedel.

För att få lov att starta med dessa nya mediciner krävs en godkänd lungröntgen samt en pneumokock-vaccination (mot lunginflammation). Inget problem i sig men då det även var dags för mig att bli Covid-vaccinerad och dessa två vaccin inte ska ges samtidigt blev det hela lite mer utdraget än normalt. Nu är dock lungröntgen genomförd och godkänd och första Covid-vaccinationen är på plats och snart är det dags för pneumokock-vaccinationen sen rullar det på hoppas jag.

Kristi Himmelfärdshelgen är för vår del förknippad med golfweekend sedan många år tillbaka. I år bar det av till Lilla Vik utanför Simrishamn. Vi var 8 personer och vi stannade i 3 nätter och spelade 3 golfrundor. Vi hade precis som tidigare år tur med vädret, dock spelade vi i dimma första dagen. Det är lite obehagligt eftersom man varken ser de framför sig eller de bakom sig. Dessutom var det första gången de flesta av oss spelade på denna banan. Jag tror dock att jag alltid ska spela i dimma framöver eftersom jag hade mitt bästa resultat den dagen ;-) Det kan också bero på att min kropp och madrassen inte var vänner och att orken tog mer och mer slut. Hursomhelst hade vi jättetrevligt och många skratt blev det! Mini-semester när den är som bäst, då är det verkligen värt att låna energi från de kommande dagarna!

Avslutar som vanligt med några bilder:

I januari i år genomgick jag en liten fotoperation för att minska smärtan i framfoten. Jag var länge tveksam till denna operation men resultatet har blivit mycket lyckat. Här ovan ser ni en röntgenbild av min fot före operationen. Saknar några leder från födseln och efter år av reumatism har tårna börjat flytta på sig.

Österlen är vackert! Bilden är tagen på Österlens GK/Lilla Vik under Kristi Himmelfärdshelgen.

Gullvivor i mängder. Bilden är tagen på Österlens GK/Lilla Vik

Vi hade en eclectic-tävling i gänget. Käre maken blev tvåa och jag knep tredjeplatsen. Så här fina priser fick vi👍

Don Quijote, Pippi Långstrump och jag

Hur tänkte jag? Preteritum, perfekt, gerundium osv… , jag håller med min bänkgranne på spanskakursen som sa ”det måste ha hetat något annat när jag gick i skolan för det här känner jag inte igen”.

Ja, det var väl inte det smartaste beslutet jag har tagit när jag hösten 2017 bestämde mig för att försöka lära mig spanska och anmälde mig till en kurs. Dels var det som sagt längesedan jag gick i skolan så studietekniken är obefintlig och dels är min hörsel nu så dålig att jag behöver extra hjälpmedel till hörapparaterna (som jag bär sedan 2014 pga cellgiftsbehandlingen) för att hänga med på lektionerna. Men jag vill ju så gärna prata med våra grannar i Spanien och kunna göra mig förstådd på tex fredags-marknaden. Jag tror dessutom på viljans makt!

Känner mig än en gång lite som don Quijote när han fäktas mot väderkvarnarna men samtidigt håller jag med Pippi Långstrump när hon säger ”det har jag aldrig provat så det går säkert bra”. Jag har ju efter 6 terminer faktiskt lärt mig lite mer än ”una cerveza por favor” men det krävs tålamod, tålamod och tålamod… Jag som hade hyfsat lätt för språk under skolåren och sen dessutom lärt mig prata världsspråket danska (tack vare en lång anställning i ett danskt företag och därmed danska kollegor) har inte alls lätt för den spanska grammatiken. Men eftersom jag tydligen begåvats med en nedärvd envishet kämpar jag på ungefär som med mitt golfspelande. Det har nu gått 10 år sedan jag spelade min första golfrunda och jag tycker jag har kommit till en rimlig nivå och gör inte bort mig fullt så mycket längre. Starten på mitt golfäventyr var inte den bästa. Kroppen var värkbruten och kortisonstinn efter alla behandlingar. Händerna var så svullna att alla grepp på mina klubbor bytes till grova herrgrepp för att jag skulle kunna hålla i dem överhuvudtaget. Fotlederna var lindade så de knappt fick plats i skorna. Konditionen var så kass att jag fick vila en stund på bänken mellan hål 4 och 5 på vår 9-hålsslinga. Jag menar nu för tiden kan jag ju spela en 18-hålsrunda riktigt hyfsat så jag får nog ge spanskan och min dåliga hörsel några terminer och en stor portion tålamod till👍

Vi går igenom märkliga tider nu, sköt om er så gott det går och ha en riktigt trevlig Valborg🔥

Fin mölla på Torekovs Golfklubb. Ingen Don Quijote i sikte tack och lov ;-)

Så här ser mina hörselhjälpmedel ut, de gör att jag hör det som sägs i rummet rakt in i mina hörapparater 🦻🏻🦻🏻.